Mello-förberedelser

359FE7BF-3C43-4FC3-A47D-97797B47DB81

”Vilka ska vi ta?”
”Jag vill ha alla färgerna! Alla färgerna!”
”Ok, vi tar av alla färgerna – du pekar!” En pappa med sina små döttrar står och väljer godis. Alvaret i valet och koncentrationen är hög. Det ska bli rätt! Och rättvist!

Hur klarar man Mello utan godis?! I de trakterna jag bor i så verkar det vara en omöjlighet. Det är fullt i den lokala godisaffären idag lördag eftermiddag, precis innan fikat, och första delfinalen är om några timmar. Där är föräldrar med mindre barn som jagar både barn men även den rätta blandningen. Där är ungdomar som letar glutenfritt. Där går singlar som inte behöver ta hänsyn till någon annan och plockar efter helt egen smak (suck). Där finns par som går runda efter runda för att få den rättvisa hopplockningen. Och där är pojkgänget som cyklat dit med veckopengen i handen. För någon är det stort att gå och välja vad man ska ha. För någon är det bara en till sak som ska göras innan det blir ”helg”.

Det finns olika strategier att hantera godisplockning på.

Strategen: har redan en plan. Går målmedvetet och vet precis vad som ska ner i påsen.

Smygaren: går lätt hukad framåt. Rundar, sträcker sig, är aldrig i vägen, tar sig smidigt igenom barnfamiljerna.

Anfallaren: har totalt fokus på att komma fram. Barnvagnar, matpåsar, godisställ – är bara något som man tar sig över.

Tvivlaren: har det mest jobbigt. Mängden, antalet, färgen, smaken, det politiskt korrekta eller klimatpåverkan – allt kan ju ifrågasättas.

”Jag går ”all in!” ”Yez!” Så får det bli, ett beslut är tagit hos en av de yngre kunderna och en nöjdhet infinner sig.

Som sagt det måste bli rätt – hur ska det annars gå till kvällens Mello-tittande 😊

Motionstider

145E5F7D-5074-4E13-9292-5D70BAFD598F

Det är samma procedur varje gång. ”Same procedure as every …!”

Det är motionstider – och fortfarande handlar det om att skriva motioner för oss politiker – inte motionera 😊

Först måste området ringas in. Vad är själva frågan? Vad vill vi uppnå? Sedan måste det kollas så att ingen annan redan har gjort det! Vilken vinkel ska det vara? Detta tar sin tid. Det kan krävas både möten med gruppdiskussioner och eget arbete på kammaren. Och det är här någonstans som jag befinner mig. Då inträffar steg 2. Att upprätthålla fokus. Efter att ha kollat mailen, FB, Instagram, Messenger, satt igång en tvättmaskin, kört upp barn och druckit kaffe (för mycket) – så börjar jag leta källor, det vill säga dokument, webbsidor, artiklar, kanske till och med en bok – samtidigt.

När nu huvudet är fullt av – både relevanta som icke relevanta – intryck så infinner sig steg 3. Störa andra. Sökande av socialt utbyte i detta skede är något märkligt med tanke på vad som ska produceras – en motion. Efter att ha gått igenom familjemedlemmarna (som vänligt men bestämt hänvisar mig tillbaka till motionsskrivandet med kommentarer som att ”fokuserar du så blir du klar – någon gång”) samt pockat på uppmärksamhet från partikollegor, så blir det ett blogg-inlägg … pust – fokus!

Sen ska steg 4 och 5 inträda. Eget skrivande och till slut ”Yez – jag är klar!” … om en stund … ska bara ta en runda på gymmet först … så att det blir någon motion i alla fall 😬

Låt valåret börja!

42A2F572-2B3C-47BF-B3AE-EB596EB352BE

”Måste man gå i skolan?”

Frågan är befogad men ack så svår att svara på en grå och mörk torsdagsmorgon i november – eller för den delen i februari – när stövlar, overaller, ryggsäckar, böcker, pennor, cyklar, nycklar, vantar och mössor ska hitta sina rätta ägare (gärna i rätt färgkoordination och storlek också) samt en tid ska passas – eller två.

Vi har i Sverige en skolplikt, vilket innebär att det enkla svaret är ”Ja! Det måste man om man är boende i Sverige och är i rätt skolålder.” Men innebär det något mer? Än att bara dyka upp menar jag. Jo, det gör det faktiskt – och det från flera håll.

Barnet ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om det inte finns giltiga skäl att utebli – vilket en förlorad mössa inte är – ej heller glömda idrottskläder.

Föräldrarna ska se till att barnet fullgör sin skolplikt, vilket innebär bland annat att se till att barnen kommer i tid till skolan samt att de har ­sovit och ätit – vilket inte är helt enkelt och inte så lätt som det låter – och som de flesta tonårsföräldrar kan intyga med omöjliga sovvanor hos sina avkommor.

Skolan ska ge den ledning och stimulans som barnen behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Finns det speciella behov ska särskilt stöd ges. Det ska finnas en elevhälsa (läkare, sköterska, kurator, psykolog, specialpedagog). Egentligen självklara saker men med tanke på budgetkrav, lärarbrist, lokalutformning samt kravet att barnets bästa ska alltid vara det ledande i beslutsfattandet så är det inte en helt lätt situation.

Politiker ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Så – enkelt, eller?! Känns som att vi är tillbaka till barnet igen i denna fundering. Det ena bygger på det andra. Alla måste bidra med sina skyldigheter för att det ska bli rätt. Förutsättningen är att alla måste bidra. När den möjligheten inte finns – av en eller annan anledning – behöver samhället i stort, skolan lokalt och förälder och barn i närmiljön – tänka till. Både när det gäller vad man själv kan göra men även vilket stöd som behövs. Kanske vi till och med måste tänka utanför de normala ramarna.

Att ha ett system, eller model, som fungerar är väldigt svenskt. ”In Sweden we have a system.” Men det känns som skolmodellen håller på att sprängas på grund av att vi har tryckt in för många ”måsten” – och glömt bort att se på helheten. Och så var det för barnets bästa – som vi ska arbeta efter hela tiden – som jag tror är den bristande biten. Barn lär sig likadant idag som man gjorde ”förr” utifrån att deras mänskliga behov har inte förändrats över tid. Vi har däremot tagit gigantiska steg inom digitalisering och administration, vilket har sina fördelar men även nackdelar. Förstå mig rätt nu, men det känns som att balansen inte är riktigt nådd mellan samhällets önskan om superelever genom innovation och barnets faktiska möjlighet till lärande. Jag personligen hade gärna sett att vi ser på skolan utifrån barnets lärande. Nu är det säkert någon som tänker att det gör vi ju redan. Men se då på lokalernas utformning, gärna skolgårdens också, i relation till antalet barn i grupper och klasser samt just dessa barns behov av pedagogik, läromedel samt lärmiljö. Och gör det utan att börja peka på att ansvaret ligger hos pedagogen. Våra pedagoger är givetvis ansvariga för den undervisning hen bedriver, men de omkringliggande omständigheterna är det så många fler som har skyldighet att ta ansvar för (se ovan).

Från och med hösten 2018 har vi även en obligatorisk förskoleklass för alla 6-åringar, så jag antar att frågan om man måste gå i skolan kommer att bli ännu mer aktuell på flera håll. När då frågan ställs av ett barn, så hoppas jag att det då finns föräldrar eller personal eller någon annan som tar sig tid att svara – att jo, det måste man – och att det är en unik möjlighet som vi tillsammans ska ta tillvara på allra bästa sätt!

Att ha ett mål att vara bland de 20 bästa skolkommunerna i Sverige är bra. Vi har det i Kävlinge – det är väl bara det att vi borde enligt det första politiska beslutet redan ha uppnått det (jag är medveten om att målet har flyttats genom beslut i kommunfullmäktige och borgarnas anledning till det kan jag egentligen bara spekulera i) – och min fundering är varför vi nu då har en ännu lägre ranking än tidigare år (plats 88 i Öppna jämförelser 2017)? Jag ställer frågan utifrån den politiskt uttalade viljan inför vår kommande budgetdialog. Ansvarig nämndspolitiker har utlovat en fördjupad analys av resultatet – känner jag vår förvaltning rätt så finns den redan 😊. Jag hade hellre sett en uttalad politisk vilja i vår kommun att utveckla satsningen på våra barn- och elevgrupper utifrån deras behov, det vill säga en satsning utifrån barnets bästa – och då var vi tillbaka till ursprungsfokuset! Så – hur svårt kan det vara – valåret har börjat!

Årets julsaga

B18A32DC-5F8A-45AC-A73A-92FA1501995F

Det är en mörk och kulen natt – några dagar innan julafton. Snön hänger i luften. Det blåser västliga vindar ute (denna julsaga utspelar sig i västra delarna av Skåne). Framför extra-elementet i Kommunhuset sitter det sju små dvärgar. Alla har de var sin pall och filt i olika färger. De väntar på att Snövit ska komma.

Dvärgarna börjar bli oroliga. ”Kommer hon inte snart?” ”Hon borde varit här nu!” Ledar-dvärgen tar tag i situationen. ”Vi får börja mötet utan henne – vi gör ett blogginlägg efteråt och lägger det på kommunens FB-sida!”

Frågan som ska avhandlas är årets julfirande och planeringen måste påbörjas.

En av dvärgarna kan dock inte sitta still. En slank hen dit å en slank hen hit, vilket i och för sig inte var ovanligt.
”Det ska vara en grön jul!” säger en av dvärgarna bestämt och tittar stint på sina dvärg-kollegor för att få medhåll. ”Och allt på julbordet ska vara närproducerat – då blir det bra!” säger en annan dvärg som också vill vara med i diskussionen.
”Spelar ingen roll – julen ska ändå privatiseras!” säger ledar-dvärgen. Men nu blir det oro bland några av de andra dvärgarna!
”Man ska hålla på traditionerna – det ska vara som det alltid varit!” säger de unisont för att visa att de kan faktiskt enas om saker.
”Vitt är ändå julens färg – och ska absolut inte blandas med något annat!” kommer det från en dvärg som sitter under en egen filt en bit från gruppen.

”Tomten är faktiskt röd!” konstaterar den fryntliga och lite rundlätta dvärgen sakligt. Diskussionen avtar bland de andra dvärgarna – jo, det klart. Dvärgen ler nöjt, äntligen ett medhåll från majoriteten av dvärgarna! Vinden ökar i styrka utanför huset. Dvärgarna flyttar närmre elementet för att få lite mer värme och drar filtarna tätt runt sig. ”Kommer hon inte snart?!”

Och om ingeting radikalt har hänt, så sitter de små dvärgarna fortfarande kvar och väntar. För Snövit kommer inte – hon sitter fast i trafiken på E6:an.

En God Jul och ett Gott Nytt År 🎅🏻🎄🎼🎁🎉🌹!

Tvärvändning

 

IMG_2720

Så fick det bli – en U-sväng – för att ta en annan väg till kommunhuset gjordes i förra veckan för att komma förbi den stillastående trafiken i Löddeköpinge. En tur på landet är väl trevligt, men inte när den är påtvingad på grund av ett trafikstopp på E6:an.

Jag körde genom samhällen som har max ett hundratal invånare, som vid ett trafikstopp får ökad trafikströmning och det på enfilsvägar som inte gjorda för tung trafik. Känns märkligt att se dessa fordon – som är ca 25 meter långa och har fler däck än jag hinner räkna till – krypa förbi hästgårdar och snyggt målade brevlådor med bara någon decimeter till godo!

Att ta bort kommungränser för att stimulera helhetstänket och gemensamma skånska prioriteringar verkar vara en svårframkomlig väg bland partikollegor när vi diskuterar infrastruktursatsningar 😬.

Men här är några andra förslag som diskuterats under en längre tid:
-Vägtullar – vem kan ta ut vägtullar? En kommun? Tillfaller då vägtullen kommunen  hm 🤔
-Omkörningsförbud permanentas för lastbilar längs med hela sträckan Helsingborg-Trelleborg! Under rusningstrafik! Men den måste efterlevas också, vilket verkar svårt redan idag.
-Inga lastbilar under rusningstrafik – alla är helt eniga, alla förstår även logistikproblemen, men man måste börja någonstans!
-Speditörer är tunga lobbyister – det vänder och vrider vi på, men argumentet är att annars hade vi haft andra lösningar men samtidigt handlar vi allt mer och mer på nätet, vilket ökar behovet av leveranser, hur går det då med att vi ska stödja våra lokala näringsidkare? Samvetet gnager hos några.
-Att arbeta i tre-skiften vid vägbyggen – en självklarhet för att få så kort störning som möjligt, men här kommer fackliga förhandlingar fram ovanpå en budgetdiskussion.
-Ökad kollektivtrafikanvänding – ja, men den står ju också still på motorvägen … men om vi hade haft fler filer 😃?! En fil för kollektivtrafiken? Alla nickar – men suckar ”Det kommer ju inte hända!”
-Lösningar nu och på längre sikt – här är vi alla överens, om vi inte gör något nu kommer problematiken få negativa konsekvenser för inom fler områden görs också stora förluster vid ett trafikstopp: person- och materialskador vid olyckor, arbets- och produktionsförlust för de som sitter kvar på motorvägen och deras arbetsgivare, samt i förlängningen oviljan att bo längs med E6:an och vara beroende av den! Då blir alla kommuner längs med E6:an i sydvästra Skåne förlorare.

Trafikverket borde (när de ska se till helheten) ta in konsekvenserna för det omkringliggande samhället också – inte minst med de påföljningsolyckor som uppstår, den ökade och icke planlagda trafiken i närområdet och dess påföljd för gång- och cykeltrafikanter där många är barn, samt slitaget på de mindre vägarna som används vid ett stopp på motorvägen.

Sen kan vi inte bortse från att vi måste bli bättre bilförare: lägga bort mobilen, hålla avstånd, följ väjningsplikten – och stig upp en halvtimme tidigare och drick färdigt kaffet hemma innan vi ger oss ut i trafiken!

”Hör du sirenerna?” frågar yngste sonen när vi sitter i bilen en annan morgon. ”Nej!” det gjorde jag inte, men vi spanar vant längs med motorvägen som är ovanligt tom på bilar i södergående riktning. Lite längre norrut på E6:an var det trafikstopp får jag reda på senare – vilket kanske inte är helt oväntat – det har snöat. Men det kan nog inte Trafikverket göra något åt 😊

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6832428

Fullständigt julknas

 

IMG_0374

”Atjo!”
”Prosit!”
🎼Christmas is all around us (från julfilmen Love actually) – julmusiken ljuder på hög volym genom hela huset! Alla julsaker är nedtagna från vinden. Alla i familjen är engagerade. Det går inte att komma fram för alla sakerna som ligger på golvet i hallen.

”Nu ska det julpyntas!”
Några börjar nysa – är vi allergiska mot julen eller dammet som kommer med alla kartonger eller färgerna på plastgranarna 🤔

”Jag saknar en tomte!”
Helt omöjligt – det är tomtar överallt – i bokhyllan, i köket, i hallen, på tv:n, runt datorn – men det är inte bara tomtar utan ljus av alla de slag: stearin, batteridrivna och elslingor i alla de färger 😃 och en och annan julbock, lucia och snögubbe – mjuka som hårda, köpta som egenhändigt gjorda.

Visst är det stämningsfullt och fint – finns många minnen som kommer fram när det ska pyntas ”Kommer ni ihåg …?” ”Vi måste göra likadant som …!” ”Kan vi inte …?!”
Det luktar gott av gröten som står och sväller. Snart ska vi smaka säsongens första skål – några ska ha socker och kanel någon ska ha jordgubbssylt. Spelar ingen roll vilket – alla blir nöjda. Givetvis ska även julmust drickas.

Själv pustar jag lite – nu är det flera veckor med glitter i strumporna 😝 och då har inte riktiga granen kommit in än med sina barr … men det är ju bara jul en gång om året och det är väl just det som gör det så speciellt – så lite glitter får man tåla, och en och annan tomte 😊

3 kommunalråd

IMG_9727

Ibland händer det 😃! Man får en fråga som man inte kan säga nej till: ”Vill ni ha besök av en minister?! ””Givetvis! När då?” ”Om en vecka!” ”Hoppsan!” Men det fixar vi – så klart!

Uppdraget framför oss var att ta emot och göra verksamhetsbesök samt uteaktivitet med ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson!

Information om önskemål och tider börjar trilla in från Skånedistriktet. Föreningen börjar planera:
Hur kan vi önska och hur kan vi planera?
Verksamhetsbesök – vad ska vi visa?
Engagemang från medlemmar – vågar vi bjuda in till lokalen?
Gatupratare, sociala medier – vilket budskap och när i tid ska det ut?
Fika – hinner vi?
Uteaktivitet – var?
Material – vårt lokala?
Rosor – så klart!

Vi slog ihop våra tankar och idéer med tidsramar och önskemål, och när eftermiddagen kom så blev det först ett besök på Kävlinge Lärcentrum som arbetar för att korta vägen till jobb eller högre utbildning. Under besöket fick vi först en information av Marcus Eriksson och Roger Alf, sedan blev det lektionsbesök där vi träffade elever för att prata om deras erfarenheter av verksamheten och tankar om framtiden. Och vilka ambitioner de har 😃! Eleverna har förberetts att svara på följande frågor: Hur ser vägen ut för dig till fortsatta studier? Vilka tankar har du som elev kring fortsatta studier? Hur förbereder skolan här dig för fortsatta studier? Och ministern levererar svar, frågor och visat intresse som imponerar på oss som följer med – men även på dem som hon träffar 😊!

Efter lektionsbesöken blev det fika och samtal med personalen. Sen blev det en promenad till vår lokal i centrala Kävlinge. I lokalen fanns det några förväntansfulla medlemmar som ville få hälsa på ministern – men speciellt en av medlemmarna hade väntat länge på att få träffa en minister.

Vid detta laget har ministern blivit Helene för oss – en person med en egen historia och intresse som imponerar. Inför mötet i vår lokal informeras Helene om att det finns speciellt en medlem som hon ska får träffa. Bland de sista som Helene hälsar på så finner hon honom. I lokalen fick vi då se: Tre socialdemokratiska kommunalråd 🌹
– Helene Hellmark Knutsson fd kommunalråd i Sundbyberg 2001-2010
– Catrin Tufvesson kommunalråd (i opposition) i Kävlinge 2015 —
– Börje Olsson fd kommunalråd i Kävlinge 1980-86 – och var den som hade väntat!
Vilket känslosamt möte 😊 – och värt all planering!

Vi gick sedan vidare till uteaktiviteten utanför Kävlinges lokala Ica-handlare där vi delade ut våra rosor och material tillsammans med Helene- givetvis finns det kommuninvånare som inte vill ta del av vårt budskap men med tanke på alla diskussioner och hur fort rosorna försvann så blev det en lyckad aktivitet!

”Vilken eftermiddag!” Vilken boost för oss alla!” Tankar utbyts när vi samlar oss igen. ”Ja, vilken eftermiddag!” Stort tack till Helene, och stort tack till alla som deltog! Detta stärker oss inför vårt valarbete 🌹🌹🌹!

Under eftermiddagen medverkade även Kerstin Nilsson (S), riksdagsledamot från Kävlinge, och Rune Sandström (S), 2:e vice ordförande i Bildningsnämnden, Camilla Georgsson, politisk sakkunnig, och Petra Bergquist, valkretsombudsman för valkretsen.

http://kavlinge.lokaltidningen.se/nyheter/2017-11-15/-Minister-besöker-Kävlinge-386352.html
http://www.skd.se/2017/11/15/minister-kommer-till-kavlinge/
https://www.sydsvenskan.se/2017-11-17/s-minister-marknadsforde-sitt-parti-i-m-styrda-kavlinge
http://www.kavlinge.se/kommunochpolitik/pressochinformationsmaterial/nyhetsarkiv/nyheter2017/ministerhelenehellmarkknutssonbesokerkavlinge.5.7610534515f62692bf01096.html

E6:an

img_0204

”Du blir sen!”

Jag gör konstaterandet efter att ha stått still i bilkön en längre tid på morgonen. Sonen ska till sin prao-plats och jag har lovat att köra honom dit. Nu är Löddeköpinge fullt av bilar pga (ytterligare) en olycka på E6:an och trafiken leds av in i vårt samhälle. Med konsekvensen att vi kommer ingen vart.

Jag ser att sonen biter ihop. Han ser vad vi har framför oss (och bakom) och förstår mycket väl att detta kommer ta tid, men han vill ge ett gott intryck på sin praktik och att komma i tid är en del av det.

Vi gör båda vårt bästa med att inte bli irriterade. Jag ser på medtrafikanternas sätt att köra att detta var inte vad de ville ha denna morgon. Inte någon annan morgon heller för den delen, men detta har blivit allt för vanligt för oss i de västra delarna av Skåne.

Jag tror att många lösningar behövs på trafikproblemet, för jag ser det som ett sådant men då kan man även göra något åt det. I ena vågskålen har vi människoliv och kroppsskador samt utebliven arbetsinsats och i den andra vågskålen har vi budget, trafikplanering och miljövärden. Men vi har även privata samt nationella intressen som påverkar förslag till lösningar men även sätter käppar i hjulet!

Jag hyser stor tilltro till människan och dess möjlighet till kreativt tänkande och som problemlösare, men i det här fallet använder vi oss inte av hela verktygslådan.

Hur kan vi inte prioritera våra Europa-vägar, oavsett var de ligger i vårt avlånga land?
För att förbättra vår infrastruktur behövs en helhetssyn och aktivt ställningstagande av flera aktörer – på flera nivåer – samt politiska beslut som måste samordnas.

Genomfarts- och transittrafik samt flaskhalsar är ord som används ofta när trafiksituationen i Skåne diskuteras. Problematiken är omfattande. Vi vill ha en fungerande kollektivtrafik och uppnå antagna miljömål. Vi vill ha en rörlig arbetskraft i en expansiv arbetsmarknad som Öresundsregionen är och ett fritt val av boende. Samtidigt som vi vill ha distribution av gods och vi får matarlinjer genom Skåne för vidare transport av gods så väl som arbetskraft – och det här behöver fungera.

Vi ska givetvis använda oss av det vi har så som tågnät, fartygsleder och alternativa transportmedel som elbil och cykel. Framtidens transportmedel utvecklas konstant.
Men vi behöver även se över E6:an med en utbyggnation av de filer som finns idag för att få ett fungerande trafikflöde, minimera påföljningsolyckor samt undvika belastning på vägar och samhällen som inte är gjorda för tung trafik. Det är mycket trafik som kör på E6:an idag. Vid ett stopp kör den trafiken i våra byar, vid förskolor och skolor samt på mindre vägar utan markerade gång- och cykelvägar.

Det jag vill se är en lösning på problemet. Vi måste minska antalet olyckor och de påföljande mänskliga och materiella konsekvenserna. Vi måste minska arbetsfrånfället som ett stopp på motorvägen innebär. Vi måste helt enkelt möjliggöra att våra kommuninvånare kommer fram säkert och i tid till sina utbildningar, arbeten samt prao-platser.

 

Pensionsval

IMG_0368

MAMMA!! Är de seriösa?!

Dottern som precis i dagarna blivit 18 år har öppnat ett kuvert med information om sitt pensionsval.

”Jag är faktiskt inte gammal!” Upprördheten är väl utvecklad.

Mitt svar ”Att det är aldrig för tidigt att tänka på sin pension!” ekar lite ihåligt och mottas med en fnysning.

Dottern stompar ilsket ut ur rummet. Mumlar inte helt barnvänliga saker. Kommer tillbaka och ryter:

”Jag tjänar inte ens tillräckligt för att få betala skatt!”

Jag skrattar så jag gråter 😂