Alla Helgon

För många år sedan kom ett av barnen hem från tidiga lågstadiet med en teckning som gjorts inför Halloween. De hade pratat om den amerikanska traditionen men även den svenska Alla Helgons dag då man tänker på de som inte längre finns hos oss och att många går och smyckar gravstenar.

På teckningen fanns en gravsten där det stod ”R.I.P. Jag saknar dig morfar.”

Barnet i fråga hade inte fått träffa sin morfar. Eller sin farmor. Eller sin farfar.

På ett sätt så är Alla Helgon en jobbig tid. Jag kommer inte ihåg längre allas tid för bortgång. Jag kommer inte heller ihåg alla deras födelsedagar. Hur gamla skulle de varit idag?! Det smärtar.

På ett annat sätt så är Alla Helgon en bra tid för då tänker jag på alla som saknar oss – typ en uppsamlingsmöjlighet, så jag inte glömmer bort någon. Det är roligt att få minnas ”Kommer du ihåg när …?” ”Då när vi gjorde si eller så och då brukade …” att få låta minnena flöda.

Men jag kan även bli arg för att vissa inte finns kvar hos oss. Det är orättvist.

Behöver jag säga att det fälldes en tår när teckningen visades. Det är för många som inte träffas längre, eller aldrig fått den möjligheten. Att inte ens få möjligheten till att få ett minne – det är tungt.

Teckningen sattes aldrig upp bland de andra barnens färgsprakande och pumpafyllda alster. Den ligger dock bland mina minnen 😊.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s