Livet är föränderligt

32ce4d73-54a2-4a22-b9a1-6592115e4db8.jpeg

Stora, men även mindre, förändringar är jobbiga – och vi reagerar alla olika.

Yngste sonen blev väl vad man kallar för mindre bestört när han insåg att båten på förskolans lekplats inte fanns mer. Mitt försök till förklaring att det var tio år sedan han varit där senast och att den redan då var mer än välanvänd fungerade inte som argument. Den var ju borta!

Det tog en stund att smälta och jag såg att han blev berörd. Jag tror inte båten i sig kanske var så viktig, men minnena som var fäst med båten var liksom borta – och de borde ha varit kvar som en form av säkerhet.

Vi är många som har liknande upplevelser i våra ryggsäckar. Ibland blir upplevelsen något att stärka sig med, men ibland dyker upplevelser upp som bara smärtar. 

När sorg drabbar oss – som vid en förlust av en nära person – så väcks många känslor som behöver hanteras – ilska, vanmakt, orättvisa, uppgivenhet, saknad – och för många av oss vid ologiska tillfällen och i oordning. De som är mer bevandrade inom sorgearbete kan förklara hur vi människor fungerar i olika stadier men det hjälper ofta föga i just det ögonblicket. Det måste få rinna en hel del vatten under bron ibland – samt även en hel del tårar.

Det som också behövs är ork att bearbeta upplevelsen. I fallet med sonen och den förlorade båten så är händelsen förbi och lagd till de (mindre) bra minnena, men han reder sig.

I morgon har vi en tyst minut för en nyligen bortgången partikollega på kommunstyrelsens möte – då får tårarna rinna … 🌹🌹🌹

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s